onsdag 20. desember 2017

Google hyr 10 000 personer för att censurera Youtube

Av Zaida Green.

Google eskalerar sin kampanj för internetcensur och meddelar att man kommer att utöka sin arbetsstyrka för mänskliga censorer till över 10 000 personer.  

Censorernas primära inriktning kommer att vara videor och annat innehåll på YouTube, dess plattform för videodelning , men man kommer att arbeta över hela Google för att censurera innehåll och träna Googles automatiska system, vilket tar bort videoklipp med en hastighet som är fyra gånger snabbare än de mänskliga anställda.

Denne artikkelen av Zaida Green fra WSWS er overatt til svensk og forkortet av Anders Romelsjö, jinge.se.

Mänskliga censorer har redan granskat över 2 miljoner videoklipp sedan juni. YouTube har redan tagit bort över 150 000 videoklipp, varav 50 procent togs bort inom två timmar efter uppladdning. Företaget arbetar för att påskynda hastigheten i borttagandet enligt YouTube-vd Susan Wojcicki i en officiell bloggpost.

Denna satsning av Google är ännu ett steg i kampanjen mot uttryck för politisk opposition. Andra jättar på sociala medier har genomfört åtgärder mot ”fake news”. Facebook har ändrat sina algoritmer för att minska synligheten för vissa nyheter, och Twitter har förbjudit de ryska finansierade medierna RT och Sputnik från att annonsera. Med kritik mot extremistiskt innehåll, ”barnutnyttjande” och intresse för ”allmän säkerhet” är det yttersta målet för denna kampanj att undertrycka vänster- och anti-krigsinnehåll.

Varje censur på YouTube kommer utan tvivel att ha en enorm inverkan på aktuell politisk diskurs online. Enligt en vitbok av teknologikonglomerat Cisco kommer videor att svara för 69 procent av all konsumentbaserad internettrafik år 2017, vilket förväntas stiga till 80 procent senast 2019. YouTube har i realiteten närmast ett monopol på förinspelad videodelning och generell monetisering av video, med cirka 1,5 miljarder tittare som ser 1 miljard timmar video varje dag på plattformen informerade 2015 Googles policychef Verity Harding Europaparlamentet, som sedan pressade YouTube för att censurera ”terrorrelaterat” innehåll. 300 timmars video laddades upp på Youtube varje minut.

YouTube började ta bort fotografisk dokumentation och videodokumentation av krigsförbrytelser i Syrien i augusti.

Youtube avslutade cirka 180 konton och tog bort otaliga videor från andra kanaler, inklusive bilder som laddas upp av Airwars av flygningar av USA-koalitionen som dödat civila, enligt Hadi al-Khatib, grundaren av Syrian Archive. YouTube sa senare att man snabbt skulle ”återinföra” alla videoklipp och kanaler som man ”av misstag tog bort”.

I november tog YouTube bort över 51 000 videor angående Anwar Al-Awlaki, den jemeniamerikanska imam som mördades genom missilattack av Obama-administrationen den 30 september 2011. Awlaki var aldrig ansvarig för, än mindre dömd för brott. Det massiva borttagandet av denna information fick beröm av New York Times.

YouTubes automatiska video-borttagningssystem, som implementerades i augusti, placerar vissa videoklipp under ett särskilt förhållande, som gör det omöjligt för användarna att komma åt videoerna utan att ha webbadressen. Begränsade videor kommer inte att visas i sökresultat, listor eller i tittarnas egna sökhistorier. 

Dessutom kan sådana videoklipp inte längre gillas eller ogillas, kommenteras (alla tidigare kommentarer är också gömda) inbringa inkomst eller bäddas in på andra webbplatser eller enkelt delas på sociala medier via YouTubes delknappar. YouTube har inte avslöjat vilka kriterier som används för att kategorisera en video som ”extremistisk” och avmarkera den.

Företaget har också börjat använda automatiserad bortkoppling från inkomst för att finansiellt censurera videoproducenter som laddar upp innehåll som den anser vara olämplig inklusive ”kontroversiella eller känsliga ämnen, krig, politiska konflikter, naturkatastrofer och tragedier, även om grafiska bilder inte visas”. 

I augusti demoneriserades videer från “Ron Paul’s Liberty Report” efter att en ”manuell granskning” av YouTube visade att den var ”olämplig för annonsörer”. Julian Assange hänvisade till ”ekonomisk censur” och noterade att ”olämpliga” videor visade den tidigare kongressmedlemmens (Ron Paul) kritik av president Donald Trumps beslut att skicka mer amerikanska trupper till Afghanistan, samt kritik av US Senate Intelligence Committee för att man betecknade Wikileaks som fientlig utländsk underrättelsetjänst.

YouTube har öppet medgivit på Twitter att man censurerar videoklipp baserat på innehåll och säger, ”om videon inte heller är lämplig för en bredare publik … så kanske den ger sämre prestanda.”
Systemet kan också flagga videoer som olämpliga för reklam även innan den laddas upp. I de fall där censursystemet inte kan utvärdera innehållet i en video, eftersom den inte existerar, baserar det sitt beslut på beskrivning av videon på dess taggar och miniatyrbild.

Kraven då man vill överklaga ”demonetisering” (borttagande av inkomst) är extremt krävande och lämnar de flesta små producenter utan att kunna klara det. För att överklaga ett beslut ska kanalen antingen ha mer än 10 000 abonnenter, eller så ska den aktuella videon ha haft minst 1000 visningar under de senaste sju dagarna. Producenterna blir inte heller informerade om när eller vad i deras video som censorsystemet finner olämpligt. 

Både små och stora producenter har klagat på Twitter om tvåsiffriga procentuella nedgångar i besök sedan deras videoklipp har demoneriserats, vilket gör det ännu svårare att resa klagomål. Google är inte ensam i sin utvidgning av automatiserad censur. Förra veckan meddelade Facebook att man ska skanna användarnas inlägg och kontakta polisen och andra försthands-respondenter, i uppgivet syfte att förhindra självmord.

Förra månaden erkände Google att man nedgraderade innehåll från RT (Russia Today) och Sputnik News i sökmotorn och i sin nyhetsservice bekräftar påstådningar att företaget engagerar sig i massiv politisk censur med påstådd motivering att bekämpa ”falska nyheter”.